Tempelherrarna grundade den första banken och snart tog köpmännen i Italien efter modellen.

Tempelherrarna anses vara den organisation som lade grunden för vårt banksystem.

Banken föddes i Italien under tidig medeltid. Tempelherrarna introducerade vid denna tid växel. En växel är egentligen en skuldförbindelse med uppgifter om vem som lånar ut pengar, vem som ska betala skulden, med vilket belopp skulden är på samt när den ska betalas. Låneförbudet mot ränta kom de runt genom att ställa ut växel i annan valuta än den valuta som de fick i handen när de lånade pengar.

Den underlättade för Tempelherrarna att föra krig i Palestina. En riddare kunde deponera mynt i till exempel i Paris och sedan ta ut detta belopp i Jerusalem. Riddaren behövde inte föra med sig stora belopp under resa ner till Palestina. Tempelherrarna tog ut en administrationsavgift för att hantera växlarna. Fördelen med detta system var att mynten rent praktiskt inte behövde förflyttas mellan Paris och Jerusalem. Det som behövdes var en depå i Paris och en i Jerusalem. Noggrann kontoföring visade om det behövdes förflyttas mynt mellan olika städerna för att infria sina åtagande. Tempelherrarna hade som mest hade Tempelherrarna 870 borgar och hus utsprida Europa och medelhavsområdet från England ner till Palestina.

Tempelherrarna kom att tjäna pengar på att låna ut pengar med bruket av växlar till adeln och olika stater. Vid denna tid förbjöd kyrkan all form av ränta men eftersom växel inte innehöll en klausul om ränta utan endast en administrationsavgift kunde låna ut pengar och tjäna pengar på detta. Rent praktiskt var administrationsavgiften ränta men eftersom dokumenten officiellt inte innehöll sådan klausul så var det allting i sin ordning.

Tempelherrarna gick under i början av 1300 talet då den franske kungen Filip IV konfiskerade ordens tillgångar och avrättade ledarna för organisationen.

Det tycks i alla tider funnits behov av en bank att låna pengar av. Eftersom utlåning av pengar alltid innebar rikstagande var det få som var villiga att låna ut pengar. Utan att få betalt för risktagandet.

Köpmännen i Pisa, Florens, Venedig, Verona och Genua tog snabbt efter bruket av växlar. De kunde tjäna pengar på att låna ut pengar till andra köpmän mot en administrationsavgift istället för ränta. Då detta var godtagbart för kyrkan kunde köpmännen snart tjäna mer pengar på att utlåning än på handel, även om de flesta fortsatte med handel av varor jämte utlåningen.

Till skillnad från Tempelherrarna, som bara gjorde affärer med adeln, gjorde köpmännen affärer med vanliga människor som de hade förtroende för. Även om Tempelherrarna orden gick under fortsatte handelsmännen med bruket av växlar. Ursprunget till våra banklån är medeltida Italien.