Första banken i Sverige som beviljades bankoktroj var Stockholms Banco fick tillstånde 30 november 1656 av Karl X.

Bankoktroj som beviljades var två stycken en för växelbank och en för insättning av pengar även kallat giro.

Bankoktroj beviljades under kriget mot Polen. Bankoktrojerna skrevs under i Marienburg. Karl X syfte med att bevilja bankoktroj lär varit att mot verka ocker, lån mot hög ränta, och stabilisera svenska valutan.

Svenska valutan utgjorde vid denna tid kopparmynt och silvermynt. Eftersom de skulle ha lika stort värde vägde kopparmynten 20 kilogram styck, vilket gjorde dem otympliga. Valutabanken skulle underlätta växling av valutan samt stabilisera den gentemot om världen.

Bankoktroj för Stockholms Banco.

Bankoktrojen till lånebanken gick till Johan Palmstruch. Iden var att ta emot insättningar, giroinbetalningar och att låna ut pengarna.

Johan Palmstruch hade flera gånger ansökt om bankoktroj. Han hade en idé om att ge ut sedlar. Johan Palmstruch inneförde som första bank i Europa kreditivsedlar. En skuldsedel som gick att överlåta. Skuldsedeln gav ett löfte om att den gick att lösa in mot mynt.

Fatala misstaget som Johan Palmstruch gjorde var att med hjälp av giroinbetalningar (kortfristiga lån) låna ut dessa pengamedel med lång löptid. Eftersom banken saknade eget kapital och inlåningen var begränsad blev det snabbt kris när de som satt in pengar på girokonto ville ha tillbaka sina pengar. Som nämnts så var dessa pengar utlånade på långlöptid. Banken kunde inte infria sina löften. Som lök på laxen försökte Johan Palmstruch smälta om inlånade mynten. De nya mynten innehöll lägre andel ädelmetall än de gamla. De nya mynten var mindre värda.

Det dröjde inte länge innan insättarna ville ha ut sina insatta pengar. Innehavarna av sedlarna ville också växla in sedlarna mot mynt. Stockholms Banco, som banken hette, gick omkull 1664.