Bankväsendets historia

Denna långa historia går tillbaka redan till innan romartiden och det gamla Grekland alltså ungefär för 3 000 år sedan. Man vet att dokument liknande dagens checkar användes i bland annat Egypten för att handla varor.

Stor risk för rån

Alla mindre stater och furstendömen hade under denna tid sina egna mynt vilket gjorde att handelsmännen var tvungna att hantera en stor mängd olika mynt. På så sätt uppstod det som idag kallas för bankir, en penningväxlare. Han, för det var män, behövdes i handelsområdena som en mellanhand mellan handelsmännen och köparen. Bankirens uppgift var att räkna om kundens mynt och växla in dem till den typ av pengar som handelsmannen hanterade.

Den stora mängd mynt som bankirerna tvingades behandla medförde naturligtvis risk för rån. Forskarna tror att det var så fasta bankirer, som hade ett kontor, uppstod. Då satte penningväxlarna helt enkelt in sina pengar på ett lokalt bankkontor. Bankirens pengar kunde han sedan plocka ut på vilket kontor som helst i landet. Bankiren fick med sig kvitton som skulle uppvisas för att kunna ta ut pengar annat än i den lokala banken.

Sveriges historia börjar 1824

Det svenska bankväsendets historia börjar först flera tusen år senare, nämligen år 1824. Den 14 januari samma år kom den första svenska kungörelsen men det dröjde drygt 20 år, till år 1846 då den första lagen kom som reglerade privata bankers affärer. Det var då tillåtet för bankerna att trycka egna sedlar samt att ge ut mynt. År 1897 fick Sveriges Riksbank monopol på sedelutgivning i Sverige och än idag är det fortfarande endast denna myndighet som har rätt att distribuera pengar. Under 1870-talet införde Sverige i likhet med övriga världen något som kallas för guldmyntfot. Det innebar att en del av säkerheten för sedelutgivningen skulle vara i guld. Reglerna kring sedelutgivningen skärptes således och svenska staten började med att ta ut skatt på utgivningen. Bankerna blev upprörda och protester hördes men de fick snart se sig besegrade av staten och den nya lagen. Strax efter detta blev det alltså Riksbanken som kom att kontrollera bland annat sedelutgivning.

Olika typer av banker

I Sverige på 1850-talet fanns det hela åtta privata banker och det var också då som aktiebanker började bildas i landet. Det blev en konsekvens från införandet av 1848 års aktiebolagslag. I början av 1900-talet fanns det 84 affärsbanker i landet och av dessa var 66 aktiebolag. År 1911 kom lagen återigen att göras om och den skilde nu på aktiebolagsbanker och de banker med solidariskt ansvariga grundare, det vill säga folkbanker och enskilda banker.

Lagändringen medförde att flera av bankerna som var aktiebolag köptes upp av större företag och år 1933 hade antalet bankaktiebolag minskat till 20 stycken. En annan typ av bank är kreditkassor som var kopplade till lantbruket och sparbanker. Postgirot är en sådan typ och de startade sin verksamhet år 1925. Tjänsten ägdes av Postsparbanken som grundades redan år 1884. År 2001 köpte nuvarande Nordea upp Postgirot och bytte i samband med detta namn på tjänsten till Plusgirot.